Detta blir det sista blogginlägget för detta året. Avslutar med ett par dagsfärska bilder på mina galenpannor.   

Till sist vill jag bara önska ett

GOTT NYTT ÅR!

Så här kommer det lite mer vinterbilder  

Så vackert ute nu

Liam har precis snott min vante

Kom å ta den då!

På språng!

Full fart!

Min vackra Emil

Och min vackra Liam

Jaha nu har det gått en tid sen man skrev här sist. Men det händer inte så mycket. Vi är mest ute och njuter av vintern. Det har ju kommit en massa snö så då passar vi på att vara ute. Det är så kul att kunna sparka igen. Sparkturer blir det mer eller mindre varje dag. Det är så härligt!

***************

I Fredags var vi till vet med Grynet och Emil. De har kliat sig så mycket i öronen det senaste. Det visade sig att Grynet hade öronskabb (vilket vi misstänkte) och då även Myssli ( som fick stanna hemma). Öronskabb är väldigt smittsamt mellan katter. Så då fick vi hem lite medel som vi skulle behandla katterna med. Som tur är så är det bara en engångsdos. Sen ska det förhoppningsvis bli bättre.

Emil däremot hade en massa svamp i örat och var väldigt infekterad. Stackarn   Så han har fått med sig 2 olika sorters öronmedel, som han ska ha  i 10 dagar,  2 gånger om dagen vardera. Sen blir det återbesök för att se om det behövs ytterligare behandling. 

***************

Här kommer lite bilder från dom senaste dagarna:

Ha en trevlig Advent!

FYLLER ÅR IDAG!

LIAM 5 ÅR!

ÄLSKADE COLLIE-BOLLIE

Här hemma för tillfället. Träningen går på sparlåga fortfarande. Men tänkte ta mig i kragen och lägga spår imorgon. Åt båda vovvsen.

Denna dagen har bjudit på värk i kroppen både här och där, så det har mest tagits lugnt idag. Men nu känns det bättre, om än inte helt bra. Något som fick mig lite piggare innan idag var att det kom små, små snöflingor. Tänk att det lilla kan få en på så mycket bättre humör!

Av Emil. Här är han 2 år. Ha ha kolla svansen! Det var långt innan jag började "frisera" svansen. Men vilken dammvippa han hade!   

Idag så har Emil fått spåra. Inget avancerat eller långt spår då detta var en mjukstart. Vi har inte spårat på 2 månader ungefär för vi har haft en spårpaus då Emil helt tappade spårglädjen tidigare i höst.

Jag band upp honom och traska iväg, ett 30 tal meter på en äng, sen en bit in i skogen för sedan ett spårslut en liten bit ut på ängen igen, med en massa smaskens.

Han satt alldeles tyst och lugnt och väntade (precis som han brukar). När selen kom fram blev han JÄTTE taggad och pep och skällde (också som han brukar). Vi satte igång och spåra så fort jag kom tillbaka så det var ingen lång liggtid.Han spårade jätte fint och fokuserat, dock hade han lite bråttom emellanåt men fixade det ändå väldigt bra. Han ville nog spåra ännu mera, men det är bäst att sluta när det går som bäst.

Det var verkligen kul, han hade en helt annan attityd idag och hade jätte skoj. Precis som det ska vara! Vi kommer fortsätt på detta lätta vis ett tag framöver, då det känns viktigt att inte ställa för höga krav, och att han verkligen får lyckas och  känna sig glad och motiverad hela tiden. Så får vi se hur det utvecklas så småningom