Ja, jag erkänner... Jag börjar faktiskt längta efter våren lite smått. Vintermänniska och allt. Spårsuget växer sig större och då är det ju smidigast med barmark. Men ändå vill jag nog ha snön kvar ett tag till. Det var länge sedan det var en så pass bra vinter här neråt landet, så då gäller det ju att passa på att njuta!

Allt pulsande i snön har gjort att jag och även hundarna skulle jag tro, har fått än bättre kondition och ja, lite mer benmuskler också kanske. Och det har fått mig att fundera på om jag skulle (när snön är väck) börja jogga/springa med hundarna några ggr i veckan då min cykel med all sannolikhet, sjunger på den sista versen. Så då kan ju det vara ett alternativ tills jag får tag på en ny cykel. Men men, får si hur det blir med den saken.

Emil har kommit i en fällningsperiod nu. Han fäller som bara den, så idag har han har fått sig en rejäl genomborstning. Liam, som fällde ur helt och hållet för några månader är fortfarande helt urfälld inga tecken på att underullen är på väg tillbaka.

Så var man tillbaka då. Nya bloggen är skrotad då jag inte var nöjd med den. Så nu har jag gått tillbaka till denna tillsvidare. Aldrig blir man nöjd...